Idag har dekanmötet fortsatt borta på Aske. Morgonen stod för, förutom en trevlig frukost, diskussioner om digital publicering, open access och IT-användning inom Uppsala universitet.

Det här med öppen publicering är väldigt intressant. I princip innebär det att man går ifrån det gamla systemet att forskare skriver artiklar till olika tidskrifter gratis som förlagen sedan säljer till de som är intresserade av att köpa. Grejen med digital publicering är istället att forskare betalar tidskrifterna för att få skriva artiklar i dem och att förlagen förlaget ger tillgång till tidskrifterna gratis till de som är intresserade av att läsa. I praktiken innebär det alltså att informationen blir fritt tillgänglig för alla men att kostnaden för informationen flyttas från bibliotek och liknande för att istället läggas på de enskilda forskargrupperna. Tydligen börjar detta bli mer och mer populärt och stora bidragsgivare som Wellcome Trust, European Research Council, National Institutes of Health och sedan två veckor tillbaka även den stora finansiären i Sverige, Vetenskapsrådet har börjat kräva att projekt som de finansierar ska publiceras på detta sätt.

För att sätta saken i perspektiv kan vi droppa lite siffror som Rektor nämnde för att se ungefär hur mycket detta handlar om. Universitetet betalar varje år 30 miljoner kronor för prenumerationer på olika tidsskrifter. Denna kostnad skulle helt och hållet försvinna om vi helt gick över till open access. Istället skulle då forskargrupperna som sagt betala mellan 5000 och 10000 kronor för varje artikel de vill publicera. För att sätta denna kostnad i relation till något kan vi dividera universitetets budget med de 5000 artiklar vi publicerar varje år och få en snittkostnad på 600000 kronor per artikel (300000 kronor om vi räknar bort externa medel). Detta är ju naturligtvis väldigt grovt, men det kanske ger lite känsla åt de stora siffror det rör sig om. Och dessutom så sägs det ju att öppen publicering där alla får möjlighet att ta del av informationen ger mycket större synlighet och genomslag åt forskningen vilket innebär en del vinster. Sen bör man dessutom ha i åtanke den skillnad som finns i publiceringskultur mellan olika ämnen. Medan vi inom fysiken har hållit på med detta under mycket lång tid, se till exempel arXiv, arbetar man ju inom humanioran mycket med att skriva böcker. Det ska bli kul att följa frågan hur den utvecklar sig.